Tysslingen
Rolf Hagström
Beskrivning av området
Sjön Tysslingen ingår i Eskilstunaåns vattensystem. Vatten tillförs sjön via bäckar och sjöar
i Kilsbergen samt från dikade åkermarker. Utloppet ligger vid sjöns sydspets, Tysslinge
kanal, som leder till Svartån. Sjön är grund – maxdjupet lär ska vara <1m. Omgivningen
består av öppna marker av åkrar, madmarker och gårdar längs de sluttande stränderna, som
huvudsakligen utgörs av betade strandängar. Även partier med strandskog finns.
Sjön har i omgångar påverkats av människan. På 1860-talet genomfördes en sänkning av
sjön. Tidigare översvämmades intilliggande marker regelbundet, och kunde däremellan
utnyttjas för bete och slåtter, något som pågick under många århundraden. Sänkningen
föranleddes ”som vanligt” av önskemål att åstadkomma mer åkermark för ett mera produktivt
åkerbruk. I och med detta började strandängarna växa igen, och som en följd av detta
minskade antalet häckande och rastande fåglar.
1986 påbörjades en restaurering av sjön. Vass slåttrades och strandängar röjdes
fram, ett arbete som idag fullföljs av betande djur. I början av 2000-talet byggdes två
regleringsanläggningar för att åtgärda det faktum att Tysslingen hade ett för stabilt och för
högt vattenstånd.
Sjön har under mycket lång tid varit känd som ”Svansjön”. Enligt Erik Rosenberg fanns här
större, men obekräftade mängder, redan på 1920-talet. Sjön är definitivt känd som en rastplast
för sångsvanarna sedan 1940-talet. Tysslingen ligger så till att den blir en viktig anhalt för
flera arter som flyttar norrut med häckningsplatser i Norrland, Finland och Norra Ryssland.
Det rör sig företrädesvis om våtmarksbunda fåglar. Restaureringarna har också inneburit en
ökning av häckande fåglar i området.
Antalet sångsvanar som passerar Tysslingen under vårflyttningen har uppskattats till ca 8000
årligen. Toppnoteringen för en enskild dag gäller 1 april 2001 då 4457 individer räknades in.
2004 fick den Natura 2000-status och under 2009 avsattes delar som naturreservat. Meningen
är att reservatet skall expandera.
Vägbeskrivning
Om man tänker sig till ”Svanrasten”/Rånnesta och motorvägen runt Örebro finns det två
alternativ:
- Utfart mot Närkes Kil (motorvägen avfart 113), efter ca 7 km avtagsväg vänster
mot Frösvidal. Efter ytterligare 3-4 km är det skyltat mot Rånnesta, men
också ”svanskyltat”.
- Utfart mot Garphyttan (motorvägen avfart 112). Efter 7 km sväng höger mot Gräve
kyrka. Det här är en grusväg som kan vara lite besvärlig på våren. Man följer vägennorrut och passerar observationsplatserna Åkerbymaden, Raststugan Hälsingland och
Norra fågeltornet för att så småningom komma fram till Rånnesta.
Även vid södra delen av sjön finns också ett torn (plus plattform). Omedelbart efter Tysslinge
kanal, några hundra meter väster om vägen till Gräve kyrka, på höger sida, ligger en
parkering vid det gamla tornet. En kortare promenad leder till observationsplatsen.
En annan observationsplats ligger på sjöns västra sida, Svalnässtugan, men med ett läge som
ger förväntningar på goda observationsmöjligheter ut över sjön. Stugan är alldeles ny (2010)
och ligger mitt emellan Norra och Södra Svalsnäs, och det finns en liten parkeringsplats mitt
för den gångväg som leder ned till stugan.
Observationsplats: Rånnesta/Ruinen
Rånnesta/Ruinen är platsen för ”Svanrasten” med besöksanläggning och café samt matning
av fåglarna. För många är Rånnesta startpunkten för ett besök vid Tysslingen. Förutom
sångsvanarna syns här på våren andfåglar, gäss, en del vadare, tranor och rovfåglar, där
havsörnen måhända är den ”vanligaste”, dvs den rovfågel som visar sig mest frekvent. Säden
läggs ut så att svanarna kommer mycket nära skådaren.
Observationsplats: Norra fågeltornet
Norra fågeltornet ligger bara några hundra meter söder om Rånnesta. Tysslingen håller sig
med stora vassruggar och vill man se ut över dem och se något av vad som ligger i vattnet är
detta torn en lösning. Parkeringsplats finns längs vägen intill stigen som leder ned till tornet,
som är handikappanpassat. Det syns från vägen.
Observationsplats: Raststugan Hälsingland
Raststugan Hälsingland är öppen för allmänheten. Man fortsätter söderut, sett från Rånnesta
och Norra tornet, passerar gården som heter Hättinge och efter några skarpa svängar kommer
ett rakare parti. Stugan ses från vägen på vänster sida. Här finns en småfågelsmatning som
drar till sig fåglar från det intilliggande skogspartiet och åkrarna intill.
Observationsplats: Åkerbymaden
Åkerbymaden är ett åker- och ängsparti mellan vägen och sjön beläget några hundra meter
söder om raststugan. Rastande gäss och tranor nyttjar dessa ytor. En viss utsikt finns
över sjön, men avståndet är lite för stort för närobservationer från vägen. Strax söder om
Åkerbymaden ligger Åkerby hage, ett lövskogsparti som lockar till sig hackspettar och
sångare.
Observationsplats: Södra tornet
Södra tornetär observationsplatsen vid sjöns södra ände. Från detta torn har man utsikt över
utloppet och de sydligaste delarna av sjön, med mer eller mindre stora vattenytor beroende på
vattenståndet för dagen, eller snarast årstiden. Andfåglar och vadare beskådas elegant, gäss
rastar på åkrarna i närområdet, fiskgjusen söker sin lycka mitt framför tornet emellanåt och en
träddunge öster om tornet gillas av havsörnarna.
Observationsplats: Svalnässtugan
Svalnässtugan, se vägbeskrivningen ovan. Maden som ligger nedanför heter Svalnäsmaden.
Förutom utsikten över sjön finns åkermarker och ängar i närområdet samt öster om stugan
ett skogsparti med blandade trädslag. Från maden kan sjungande enkelbeckasiner höras och
om vårarna händer det att dvärgbeckasinen presenterar sig med sitt klapprande spel. Gulärlan
trivs i det här landskapet.
Karaktärsarter
Gulärla och enkelbeckasin är karaktärsarter på maderna, liksom tofsvipa. Havsörn häckar
i området. Fisktärna och andfåglar befolkar blankvattenytorna. Sävsparv, rörsångare och
sävsångare trivs i vassen.
Anmärkningsvärda fynd
Svarthakad buskskvätta, aftonfalk, vattenpiplärka, vittrut, röd glada, flodsångare, blåvingad
årta, amerikansk bläsand, stäpphök, mindre gulbena. Svart stork, lundssångare, ägretthäger,
svarthalsad dopping, vit stork, vitvingad tärna, ökenstenskvätta.
Övrigt
Naturvård bedrivs sedan några år i Länsstyrelsens regi i samverkan med markägare och med
stöd av bl a Örebro Kommun och WWF. Stiftelsen Rånnesta - Naturens Teater sköter på
uppdrag av Länsstyrelsen fågeltornen och service kring dem i norr och söder. Tornen mm är
överlåtna från Stiftelsen Tysslingen till Naturvårdsverket. Nyligen har en rovfågelsmatning
startats vid Rånnesta.
Länkar