Markasjön

av: Håkan Johannesson

Beskrivning av området

Vy över Markasjön 1932. Foto: Sam Lindskog (ÖLM)
Området söder om nuvarande Universitetet i Almby och koloniområdet Domarringen i Örebro har sedan länge kallats för Markasjön. Genom området gick fram till 1962 den smalspåriga järnvägen Örebro - Pålsboda, som till åtskilliga ornitologers glädje även passerade Kvismaren. Någon gång under perioden 1963-64 reducerades Markasjön till dess nuvarande ynka storlek på 1 hektar genom ett jordskred framkallat av tippning av schaktmassor utmed norra sidan av järnvägsbanken som gled ut i sjön. Det sanka området som uppkom väster om sjön består numera av orörd alskog. Sänkan söder om Domarringens koloniområde och norr om järnvägsbanken förvandlades i samband med kommunens restaureringsåtgärder år 2000 till en attraktiv våtmark på 6 hektar genom en enkel vallbyggnad. Detta område döptes till Domarkärret. Det sålunda viktigt att skilja på Markasjön och Domarkärret bland annat vid ornitologisk rapportering. Markaskogen, barrskogen söder om våtmarkerna, utnyttjas flitigt till orientering och allmän motion.

Vägbeskrivning

Från centrala Örebro följ skyltar till Universitetet. Till Markasjön: Vid rondellen tag av till Åstadalsvägen, åk denna 350 m och parkera till vänster. Promenera 500 m österut på f d banvallen. Till Domarkärret: Åk upp och förbi Universitetet. Efter 1200 m syns koloniområdet. Parkera och gå utmed områdets östra staket.

Observationsplats: GIH

Från höjden och cykelvägen söder om universitetets fotbollsplan har man en utmärkt utsikt över Markasjön.

Observationsplats: Stenhöjden

Vägen utmed östra staketet på koloniområdet leder fram till ett stenskravel på en mindre höjd, varifrån Domarkärret kan beskådas österifrån.

Observationsplats: Banvallen

Fortsätter man denna väg/stig kommer man efter 200 m upp på f d banvallen, där omedelbart till höger en fin vy fås av hela Domarkärret.

Karaktärsarter

Området är som mest intressant under april-augusti och präglas främst av häckande våtmarksarter såsom smådopping, svarthakedopping, Anasänder, rörhöna och sothöna. Årligen häckande vadare är tofsvipa, mindre strandpipare, enkelbeckasin och skogssnäppa. Antalet rastande vadare är dock synnerligen blygsamt. Skogspartiet söder om våtmarkerna domineras av hackspettar, barrskogsmesar, gärdsmyg och sångare (framför allt grönsångare).

Inventeringar

Från vecka 5 år 1997 har jag haft som mål att varje vecka göra en rundtur som berör Markasjön, Markaskogen, Domarkärret och Domarringen. Under inventeringen till fots som tar cirka 2 timmar räknar och bokför jag alla fåglar som hörs eller ses. Protokollen kompletteras med observationer som görs spontant under veckan t ex vid snöskottning eller trädgårdsarbete. Resultaten i veckoprotokollen har sedan sammanställts artvis.

Inventeringsbanan varierar något med årstiden. Vintertid får barrskogen runt motionsspåren i Markaskogen stor uppmärksamhet, eftersom sjöarna är isbelagda. Sommartid råder motsatt förhållande, speciellt efter Domarkärrets tillkomst 2001.

2005 kunde målet uppfyllas till 100% vad beträffar veckoinventeringarna, medan bortfallet övriga år legat på mindre än 5 veckor per år. Totalt har jag sedan 1969 observerat 162 arter inom området. Ytterligare en art, gråspett, har videofilmats av en villaägare inom området. Redovisningen nedan upptar sålunda 163 arter och omfattar tiden 1.12.1969-31.12.2006.

Mycket nöje har jag haft vid inventeringarna och hoppas läsaren har detsamma vid studierna av resultaten nedan!

Smådopping
(Tachybaptus ruficollis)		 Uteblev i Domarkärret premiäråret 2001, men sedan 2002 årlig häckare med 1-2 par. I Markasjön häckade 1 par 2003-2005. Vår: tidigast 5.4.2003, median 9.4, antal år 5.
Svarthakedopping
(Podiceps auritus)		 Efter Domarkärrets tillkomst 2001 har årligen 1-6 par häckat/gjort häckningsförsök där. Däremot uppträder arten sällsynt i Markasjön. Vår: tidigast 13.4.2004, median 22.4, antal år 6. Högsta antal: 14 ex 23.5.2006.
Storskarv
(Phalacrocorax carbo)		 Från år 2000 har 1-4 överflygande ex setts vid fem tillfällen. Därtill ett ex fiskande i Markasjön 19.8.2000, 20.8 + 27.8.2005 samt 19.9-3.10.2006.
Rördrom
(Botaurus stellaris)		 7.8.2005 kl.21.15 flög 1 ex mot S på hög höjd.
Gråhäger
(Ardea cinerea)		 1-3 ex obs regelbundet i april-nov då de antingen flyger över området eller fiskar, företrädesvis i Markasjön. Övriga månader: dec (1 obs), jan (6), febr (0) och mars (0). Jan.-obsen är ensamma sträckare som gett upp övervintringen i t ex Oset och sökt sig mot sydväst. Högsta antal: 9 ex 18.7.2005 och 7 ex 16.7.2002.
Knölsvan
(Cygnus olor)		 Fram till 2001: endast ströobs; arten inte årlig. 2002-2005: 1-2 ex långa perioder i Domarkärret, dock utan att göra häckningsförsök. 2006: 1 par häckade med gott resultat (3 flygga ungar).
Sångsvan
(Cygnus cygnus)		 Ses sträcka över ett fåtal ggr under vinterhalvåret. Vid några få tillfällen även rastande i Domarkärret. Höst: tidigast 22.9.2002 Vår: senast 23.4.2001. Högsta antal: 27 ex 2.11.2006.
Sädgås
(Anser fabalis)		 Några få (< 5) obs årligen vår och höst. Har aldrig rastat inom området. Vår: tidigast 28.2.2000 senast 21.4.2002. Höst: tidigast 7.9.2003 senast 30.10.2004. Högsta antal: 200 ex 14.3.2001.
Fjällgås
(Anser erythropus)		 Ett färgmärkt ex vid Domarkärret 8-13.5.2002.
Grågås
(Anser anser)		 Till 2001 5-10 obs per år. Från 2002 en karaktärsfågel i och runt Domarkärret, dit den anländer i samband med islossningen. Häckar sedan 2004 med 1-3 par årligen. Högsta antal: 600 ex 30.8.2005 på fälten öster om Domarkärret.
Kanadagås
(Branta canadensis)		 Allmän runt sjöarna under mars-nov. Ett par häckar nästan årligen i Markasjön. Högsta antal: 400 ex 3.9.2005 på en stubbåker mot Ormesta.
Vitkindad gås
(Branta leucopsis)		 Besök troligen av Oset-gässen 3 ggr: 4 ex 8.9.2002, 3 ex 25.5.2003 och 1 ex 9.5.2006. Dessutom 10 ex mot SW 20.9.2005.
Bläsand
(Anas penelope)		 Obs av enstaka ex eller par i april-juli. Under sept-okt samlas flockar i Domarkärret inför höststräcket. Vår: tidigast 29.3.2002. Högsta antal: 200 ex 19-26.9.2006.
Snatterand
(Anas strepera)		 Gäst i Domarkärret 3 ggr: 1 par 3.5.2002 och 18-25.4 2003 samt 1 hona 16.6.2006.
Kricka
(Anas crecca)		 Finns i sjöarna (främst Domarkärret) under hela säsongen. Årlig häckning av något par troligt. Vår: tidigast 27.3.2002; max antal 62 ex 21.4.2003. Höst: senast 1.11.2001; max antal 100 ex 30.8.2003 och 90 ex 28.8.2004.
Gräsand
(Anas platyrhynchos)		 Allmän häckfågel i sjöarna med sammanlagt 10-20 par. Högsta antal: 450 ex i Domarkärret 31.8.2006.
Stjärtand
(Anas acuta)		 Sällsynt gäst i Domarkärret: 1 par 18.4.2003 och 1 hanne 15.4.2006.
Skedand
(Anas clypeata)		 2001-2003 gjordes åtminstone häckningsförsök i Domarkärret av 1-3 par. 2004-2006 uppträdde arten sparsamt (1-2 obs/år) under vår och höst. Högsta antal: 20 ex 12.9.2006.
Vigg
(Aythya fuligula)		 Sedan Domarkärrets tillkomst 2001 har arten setts där 1-6 ggr per år.
Knipa
(Bucephala clangula)		 - 2000 : Sporadiska obs 2001 - : Max 8 ad ex sedda till och från under hela sommarhalvåret huvudsakligen i Domarkärret. 2004 – 2006: Ett par häckat med gott resultat
Salskrake
(Mergus albellus)		 Honfärgat ex 17.10.2000 och 11.4.2004 i Markasjön samt 1 par 3.4.2001 och 25.4.2006 i Domarkärret.
Storskrake
(Mergus merganser)		 Överflygande enstaka ex eller par sedda vid 6 tillfällen (3 vår , 3 höst). Därutöver fanns en hona i Markasjön 1-5.5.2004.
Bivråk
(Pernis apivorus)		 Sågs tidigare regelbundet under maj-början av sept i samband med häckning, åtm.1990-1994. 1997-2006 gjordes endast 1-5 obs årligen under sensommaren.
Havsörn
(Haliaeetus albicilla)		 En ungfågel satt en stund vid Domarkärret 21.6.2004.
Brun kärrhök
(Circus aeruginosus)		 Enstaka obs (1-4 ggr per år) av jagande fåglar (främst hannar) från Osets population. 1998 gjordes dock 8 obs och 2000 inga.
Blå kärrhök
(Circus cyaneus)		 En obs: 26.9.2000 1 hanne sträckte mot SW.
Duvhök
(Accipiter gentilis)		 Ses jaga förbi 1-5 gånger per år huvudsakligen under nov-juni, då 88% av obs är gjorda.
Sparvhök
(Accipiter nisus)		 Vanligaste rovfågeln i området, men ses endast 5-10 gånger per år då den hastigt flyger över på jakt eller sträck. De flesta obs är från jan-mars, medan maj-juni är dåligt representerat.
Ormvråk
(Buteo buteo)		 Ytterst få obs varje år i samband med vår- och höststräcken. Ingen häckning har misstänkts.
Fjällvråk
(Buteo lagopus)		 Ett ex obs: 10.10.2000, 23.3.2004 och 7.4.2005.
Fiskgjuse
(Pandion haliaetus)		 Sedd 0-2 ggr/år under maj-aug. Sammanlagt 10 obs under årens lopp.
Tornfalk
(Falco tinnunculus)		 Endast tre obs: 24.7.2001, 13.7.2002 och 4.10.2005.
Stenfalk
(Falco columbarius)		 Enstaka ex obs i samband med sträck endast 5 ggr: fyra i april och ett i slutet av juli.
Lärkfalk
(Falco subbuteo)		 Jagande ex sedda vid ett 10-tal tillfällen främst 2000-2006. Vår: tidigast 6.5.2004 Höst: senast 18.8.1996.
Fasan
(Phasianus colchicus)		 En ytterst liten population som ses 15-25 ggr/år, 2006 dock endast 9 ggr. Inga ungar obs på 10 år, varför det är tveksamt om arten numera häckar.
Vattenrall
(Rallus aquaticus)		 Före Domarkärrets tillkomst 2001 hörd 6 spridda år från Markasjön. Efter 2001 noterad i Domarkärret 2003, 2004 och 2005 2, 5 resp. 1 ggr. Häckning konstaterad 2004.
Kornknarr
(Crex crex)		 Från sluttningen upp mot Universitetet hördes 1 ex. 17-20.6.1979 och 11-20.7.1999. Omedelbart öster om Rundstigen 15 hördes 1 ex natten mellan 25-26.5.1989.
Rörhöna
(Gallinula chloropus)		 Före 2001: Häckade i Markasjön vissa år, bl a 1999 och 2000. Efter 2001: Häckar med 1-2 par i Domarkärret och med 1 par i Markasjön, flertalet år med lyckat resultat.. Vår: tidigast 6.4.2004 Höst: senast 27.10.2002.
Sothöna
(Fulica atra)		 Sågs första gången så sent som år 2000 i Markasjön, där sedan dess 1-4 par häckar årligen. Efter Domarkärrets tillblivelse 2001 häckar 15-20 par även där. Vår: tidigast 21.3.2004 Höst: senast 28.9.2003 Högsta antal: 100 ex 4.8.2006.
Trana
(Grus grus)		 Smärre flockar obs vid 3-5 tillfällen per år, främst under vår- och höststräcken.
Strandskata
(Haematopus ostralegus)		 Överflygande fåglar obs 5 ggr: hörd 28.8.1997, 4 ex 14.7.1999, 2 ex 18.6.2000, 1 ex 16.7.2002 och 3 ex 10.6.2006.
Mindre strandpipare
(Charadrius dubius)		 Sedan Domarkärrets tillkomst 2001 har 1 par årligen häckat eller gjort häckningsförsök. Vår: tidigast 21.4.2002, median 24.4, antal år 6.
Ljungpipare
(Pluvialis apricaria)		 Sträckande ex obs 3 ggr: 35 ex 28.8.1999, 55 ex 23.4.2000 och 1 ex 12.8.2002.
Kustpipare
(Pluvialis squatarola)		 5 ex på låg höjd hördes och sågs 29.7.2001.
Tofsvipa
(Vanellus vanellus)		 Efter Domarkärrets tillkomst 2001 har årligen 3-8 par häckat där. F ö endast ströobs. Vår: tidigast 10.3.2002, median 25.3, antal år 6.
Kärrsnäppa
(Calidris alpina)		 Endast tre obs representerar Calidris-släktet: Sträckande ex hörda 0.8.1989 och 1.8.2004 samt 1 ex rastande i Domarkärret 8.8.2005.
Brushane
(Philomachus pugnax)		 Efter Domarkärrets tillkomst 2001 har arten setts 2 ggr under vår- och 9 ggr under höststräcken. Högsta antal: 15 ex 12.5.2001.
Dvärgbeckasin
(Lymnocryptes minimus)		 1-2 ex har stötts upp från Domarkärret vid 8 tillfällen efter 2001: vår (28.3.2005) och höst (7 ggr 12.10-22.11).
Enkelbeckasin
(Gallinago gallinago)		 Enstaka par torde ha häckat inom området redan innan Domarkärrets tillblivelse. Vår: tidigast 27.3.2002. Höst: senast 27.10.2002 och 27.10.2005. Högsta antal: 20 ex 2.8.2001, 8.9.2002 och 30.8.2003.
Dubbelbeckasin
(Gallinago media)		 1 ex spelade i östra delen av Domarkärret 17.5.2005 kl.22.30.
Morkulla
(Scolopax rusticola)		 Ses huvudsakligen kvällstid i samband med ”morkulledraget”. Häckar årligen med något par. 12.8.1991 hittades vid Markasjön ett bo med en mycket sen (andra?) kull (1 ad + 2 pull). Vår: tidigast 17.3.1992, median 30.3, antal år 22. Höst: ”draget” upphör i mitten av juli, senast 27.7.2002. Dessutom stöttes ett mycket sent ex 3.11.2006.
Småspov
(Numenius phaeopus)		 Sträckande ex sedda 3 ggr, dock inte under de tio senaste årens hårdbevakning: 1 ex 16.8.1979, 50 (!) ex 22.6.1991 och 21 ex 20.8.1996.
Storspov
(Numenius arquata)		 Hörs på sydsträck 1-5 ggr per år. Endast en vårobs: 60 (!) ex mot nordost 20.4.2005. Höst: tidigast 7.6.2003 senast 15.9.1998.
Svartsnäppa
(Tringa erythropus)		 Gäst i Domarkärret endast vid 3 tillfällen: 21-24.7.2001, 3-8.6.2002 och 8.8.2002.
Rödbena
(Tringa totanus)		 Trolig häckning i Domarkärret 2002. För övrigt udda, inte årlig gäst: 2001 (1 obs), 2004 (2) och 2006 (2)
Gluttsnäppa
(Tringa nebularia)		 Rastande ex i Domarkärret eller ex på sträck obs 4-8 ggr per år. Vår: tidigast 2.5.2003 Höst: senast 30.8.2003. Högsta antal: 11 sträckande ex 2.8.2000.
Skogssnäppa
(Tringa ochropus)		 Häckar årligen med 1 par, som spelar högljutt över området. Ses fram till början av aug. Vår: tidigast 30.3.2003, median 11.4, antal år 13.
Grönbena
(Tringa glareola)		 Rastar i Domarkärret i maj-aug, vissa år talrikt. Vår: tidigast 29.4.2004 Höst: senast 3.9.2005 Högsta antal: 30 ex 24.7.2001 och 2.8.2001.
Drillsnäppa
(Actitis hypoleucos)		 Från 2000 har ett par gjort åtminstone häckningsförsök, företrädesvis i Markasjön. Vår: tidigast 30.4.2001 och 30.4.2003 Höst: senast 2.9.2001.
Dvärgmås
(Larus minutus)		 En ungfågel rastade i Domarkärret 22.7.2006.
Skrattmås
(Larus ridibundus)		 Flyger över området dagligen under april-okt, på våren i stort antal. Obs i nov sällsynta och vinterobs saknas helt. Vår: tidigast 19.3.1990, median 29.3, antal år 21.
Fiskmås
(Larus canus)		 Uppträdandet likt skrattmåsen, men i färre antal. Obs i okt och senare ovanliga. Anländer på våren någon vecka senare än skrattmåsen. Högsta antal: 60 ex på GIH:s gräsmatta 27.8.2005.
Gråtrut
(Larus argentatus)		 Överflygande ex ses hela året, vintertid dock sparsamt.
Havstrut
(Larus marinus)		 Tre obs av enstaka, sträckande ex: 30.10.1998, 8.2.2002 och 4.4.2006.
Fisktärna
(Sterna hirundo)		 Två säkra obs: 2 ex i Domarkärret 4.6.2001 och 1 ex i Markasjön 3+5.6.2002. Dessutom hörs i juli-aug 0-3 ggr per år sydsträckande fisk-/silvertärnor på hög höjd, vilket omöjliggör närmare artbestämning.
Tamduva
(Columba l. domesticus)		 De flesta som obs flyger över området från Brickebackens bostadsområde till Universitetet. Små sällskap uppsöker ibland fågelborden vintertid.
Skogsduva
(Columba oenas)		 En förbisedd art. Ett 10-tal obs av hastigt överflygande ex har gjorts under vår och höst.
Ringduva
(Columba palumbus)		 Häckar med 5-10 par årligen. Flyttfågel. Övervintring förekom dock vintrarna 2002/03– 2004/05 och 2006/2007, då max 8 ex sågs 12.12.2004. Vår: tidigast 26.2.2000, median 24.3, antal år 18.
Turkduva
(Streptopelia decaocto)		 Par eller enstaka ex sedda 8 ggr 1994-2001, samtliga på Rundstigen. Saknas därefter helt runt Markasjön trots hårdbevakningen.
Gök
(Cuculus canorus)		 Hörs ropa inom området 1-4 ggr per säsong. Vår: tidigast 10.5.1981 Höst: senast 21.7.2003 (ej ropande).
Sparvuggla
(Glaucidium passerinum)		 Obs norr om Markasjön under jan-febr: 2000 17.1, 5.2 och 23.2 2001 14.1, 19.1 och 3.2 2004 9.2 2005 7.2 och 8.2 Dessutom 1 ex 10.12.1975 vid Rundstigen 15 samt 13.9.2005 i Markaskogen, där också ett spelande ex hördes 4.4.2006.
Kattuggla
(Strix aluco)		 Hörd 7 av de senaste 10 åren och då endast 1-2 ggr per år. Häckar sålunda inte inom området, främst p gr av bristen på boplatser.
Nattskärra
(Caprimulgus europaeus)		 Endast en säker obs: 1 ex på Banvallen 23.7.2002.
Tornseglare
(Apus apus)		 Tillfälliga besökare ses allmänt på sommarhimlen. Enstaka par bor under tegelpannorna på några av de äldre husen. Vår: tidigast 9.5.2006 Höst: senast 30.8.2003. Högsta antal: minst 1000 ex 1.8.2006 i samband med regn och åska.
Göktyta
(Jynx torquilla)		 Hörd sporadiskt i slutet av april-maj, dock inte årligen. Trolig häckning något av åren. Vår: tidigast 26.4.2000.
Gråspett
(Picus canus)		 En hona videofilmades 19.12.2000 av Eric Edlund, Vindelvägen 8 vid hans fågelbord. Bestämningen kunde därigenom bekräftas.
Gröngöling
(Picus viridis)		 Häckar med 1-2 par årligen. Vintrarna 1996/1997 – 2003/2004 gjordes inga obs i dec-febr med undantag av 1 ex 8.12.2001 och 1 ex 17.1.2004. Under 2004/2005 och 2005/2006 har däremot 2-3 ex övervintrat och visat sig nästan varje vecka.
Spillkråka
(Dryocopus martius)		 Enstaka ex sedda 4-7 gånger per år, 2007 dock 10 ggr. Drygt 80% av obs gjorda i aug-dec. Inga tecken på häckning.
Större hackspett
(Dendrocopos major)		 Häckar med 4-8 par årligen. De flesta fåglar stannar över vintern.
Mindre hackspett
(Dendrocopos minor)		 Häckar nästan årligen med 1-2 par i lövskogen runt Markasjön och Domarkärret och ses då i mars-sept. Under okt-febr är arten sällsynt med sammanlagt endast 5-6 obs 1995-2006.
Tretåig hackspett
(Picoides tridactylus)		 Sedd vid sju inventeringar, därav fyra obs inom ett mycket begränsat område sydost om Markasjön och under en begränsad tid 2004: en hona 4.1, en hanne 11.1, en hanne 26.2 och en hona 25.3. Att dessutom båda könen obs tyder på, att åtm häckningsförsök kan har skett. Dessutom i samma område en hanne 21.3.2005, en hona 17.12.2005 och en hanne 7.2.2006.
Trädlärka
(Lullula arborea)		 Ett ex sträckte på låg höjd mot norr 4.4.2004.
Sånglärka
(Alauda arvensis)		 Sträcker över allmänt under vår och höst. Något enstaka par etablerar sig som häckare i områdets östligaste och västligaste delar. Vår: tidigast 5.3.1997, median 19.3, antal år 24.
Backsvala
(Riparia riparia)		 Förvånansvärt svårsedd inom området. Endast obs 12+15.8.2001, då 1 resp 2 ex jagade insekter över Domarkärret.
Ladusvala
(Hirundo rustica)		 Häckar inte inom området, men inte ovanlig under maj-sept. Vår: tidigast 25.4.1993 Höst: senast 22.9 1997 och 2002. Högsta antal: 500 ex 3.9.2005 och 300 ex 2.9.2001.
Hussvala
(Delichon urbica)		 Sedan arten börjat häcka på byggnaden Net-City, har antal obs ökat kraftigt de senaste åren. Vår: tidigast 8.5.2003 Höst: senast 7.9.2003 Högsta antal: 300 ex 12.8.2003.
Trädpiplärka
(Anthus trivialis)		 Något par häckar årligen. Obs sedan främst under höststräcket i aug. Vår: tidigast 21.4.2000, median 30.4, antal år 21.
Ängspiplärka
(Anthus pratensis)		 Ses främst under vår- och höststräcken (april resp 15 sept-13 okt). Häckning av något par trolig 2001, 2004 och 2005. Vår: tidigast 2.4.2001 Höst: senast 22.10.2004.
Gulärla
(Motacilla flava)		 Rastar på området under vår- och framför allt höststräcken. Obs 15 maj – 31 juli sällsynta. Häckning kan ha skett 2001. Vår: tidigast 6.5.2001 Höst: senast 21.9.2003 Högsta antal: 100 ex 20 och 27.8.2005.
Sädesärla
(Motacilla alba)		 Allmän häckfågel. Under sensommaren och hösten övernattar traktens sädesärlor i Markasjöns vass. Efter första okt-veckan inga obs förutom 1 ex (skadat?) 26.11.1978 Vår: tidigast 2.4.1981, 2002 och 2004; median 7.4, antal år 26. Högsta antal: 150 ex 19.8.2000.
Sidensvans
(Bombycilla garrulus)		 Förekommer under vinterhalvåret i mycket varierande antal. Saknades t ex helt under perioden jan-april 1997, 1998, 2002 och 2004. Höst: tidigast 15.10.2005 Vår: senast 2.5.2006 (3 ex) Högsta antal: 160 ex 20.12.2005 och 120 ex 14.12.2003.
Strömstare
(Cinclus cinclus)		 Ett ex i Domarkärrets avloppsdike 15.1.2001.
Gärdsmyg
(Troglodytes troglodytes)		 Årlig häckning av 3 – 6 par. Högsta antal: 10 ex. 20.7.1999. De flesta flyttar, men enstaka ex. försöker övervintra runt Markasjön.

Vinterobservationer av gärdsmyg fördelade på veckorna nr 49 - 9

År/Vecka49505152010203040506070809
1997-9811311110000?0
1998-991301102111??1
1999-000011101110000
2000-016111353513000
2001-022100000000000
2002-031111200000000
2003-041110011110010
2004-050211300111101

Av tabellen framgår, att trots en optimistisk satsning under förvintern, är det endast i undantagsfall som gärdsmygen lyckats övervintra vid Markasjön. Fåglar som noterats från mitten på mars har nämligen bedömts vara huvudsakligen nyanlända flyttare. En genomgång av Oset-materialet från 1950-, 60- och 70-talen visar att gärdsmygen enstaka vintrar gjort övervintringsförsök där, men inte alls i den omfattning som skett under de senaste tio åren. (ur Fåglar i Närke 4:2004)

Järnsparv
(Prunella modularis)		 Noteras huvudsakligen under sträcktiden i april och sept. Ströobservationer däremellan tyder på eventuell häckning av något enstaka par. Vår: tidigast 27.3.1999, median 7.4, antal år 17.
Rödhake
(Erithacus rubecula)		 Allmän häck- och flyttfågel, dock med sällsynta undantag. Vår: tidigast 18.3.1990, median 2.4, antal år 25. Vinter: övervintringsförsök 2000/01 (1 sj ex 10.12.2000 + 1 ex 4-5.1.2001 + 1 ex 29.1.2001), 2004/05 (1 ex 21-25.12.2004) och 2005/06 (1 ex 10.12.2005).
Näktergal
(Luscinia luscinia)		 Nykomling i Närkes fågelfauna under 1970-talet. Första obs vid Markasjön 26.5.1976, sedan hörd 18 av de senaste 26 åren (1981-2006). Viss avmattning i förekomst kan märkas under de senaste fem åren både vad gäller antal och frekvens.
Ett index har framräknats genom att antal sjungande ex per vecka summerats årsvis:

1997 - 9
1998 - 17
1999 - 8
2000 - 9
2001 - 10
2002 - 4
2003 - 1
2004 - 3
2005 - 0
2006 - 5

Obs av ungfågel i slutet av juli 1997 samt varnande ex 25.6.2004 tyder på häckning. Vår: tidigast 6.5.2001.
Blåhake
(Luscinia svecica)		 Ett rastande ex 27.8.2005 på Domarkärrets dybankar.
Rödstjärt
(Phoenicurus phoenicurus)		 Häckade under 1980-talet på tallhöjden ovanför Rundstigen. Från 1990-talet en under sträcket fåtalig gäst, som inte är årsviss.
Buskskvätta
(Saxicola rubetra)		 Ett par häckade runt Domarkärret 1998, 2000 och 2001. Därutöver årligen några få obs.
Stenskvätta
(Oenanthe oenanthe)		 Något år under 1970-talet häckade ett par i stenmuren utmed gatan vid Rundstigen 4-6. För övrigt sedd fyra ggr: Förutom en obs 24.8.1998 vid Rundstigen 17 har stenskravlet öster om Domarkärret varit attraherande 25.4–13.5 2003, 13.9–20.9.2003 samt 20.4–24.5.2004.
Ringtrast
(Turdus torquatus)		 En obs: 1 hanne17.4.1981 i trädgården på Rundstigen 12.
Koltrast
(Turdus merula)		 Häckar med 5–10 par. De flesta flyttar, men enstaka ex ses hela vintrarna. Vår: sången hörd tidigast 22.2.2004, median 15.3, antal år 22.
Taltrast
(Turdus philomelos)		 Häckar tämligen allmänt inom området. Vår: tidigast 29.3.1990, median 7.4, antal år 21. Höst: kan ses fram till mitten av okt.
Rödvingetrast
(Turdus iliacus)		 Allmän häck- och flyttfågel. Vår: tidigast 17.3.1990, median 4.4, antal år 21. Höst: ses allmänt fram till och med okt, senare sällsynt. 2000 några obs dock i början av dec.
Björktrast
(Turdus pilaris)		 Allmän häckfågel. Enstaka ex, vissa år smärre flockar, övervintrar. Högsta antal: 300-400 ex nov-dec 1998.
Dubbeltrast
(Turdus viscivorus)		 Sedd ett 10-tal ggr, däribland två obs vardera året 2004 – 2006. Inga tecken på häckning i Markaskogen. Vår: tidigast 25.3.2005 Höst: senast 12.10.1998.
Gräshoppsångare
(Locustella naevia)		 Under 1990-talet gjordes årligen flera obs. Häckning trolig vissa år. Från 2000 endast sporadiska, icke årliga obs. Förändringen hänger samman med det hårda kreatursbetet, som förhindrar igenväxning och förbuskning, men tyvärr minskar denna arts favoritbiotop.
Flodsångare
(Locustella fluviatilis)		 Under en anmärkningsvärt lång period, 29.5–18.7.1990 (= 52 dagar), sjöng ett ex vid bäcken nedanför Rundstigen 9–11 och på samma plats även 17–19.6.1995. I området nordost om Markasjön sjöng ett ex 18.6–9.7.1997 samt 22.5–8.6.1999. Peter Åslund rapporterar ett sjungande ex 1.6.1993. Av totalt sex obs finns bara ett från 2000-talet: 2.6.2002 söder om Almby kyrkogård. Orsaken torde vara ensamma som för gräshoppsångaren.
Sävsångare
(Acrocephalus schoenobaenus)		 I Markasjöns vass sjöng ett ex 23.4–20.6.2000 samt 9.7.2001.
Kärrsångare
(Acrocephalus palustris)		 Hörd utmed Banvallen samt öster om Markasjön under 8 perioder, varav 5 under 1990-talet: 5.6.1978, 8.6.1992, 3-30.6.1996, 3-19.6.1997, 21.5-19.6.1998, 29.5-17.6.1999, 2-20.6.2002 och 31.5.2005. Kommentar, se gräshoppsångaren.
Rörsångare
(Acrocephalus scirpaceus)		 1-2 par häckar årligen i Markasjöns vassar. Vår: tidigast 6.5.1992 och 1999, median 13.5, antal år 11.
Härmsångare
(Hippolais icterina)		 Enstaka sjungande ex hörs årligen främst utmed Rundstigen. Ungar noterade 20.7.1999. Vår: tidigast 18.5.2000 Höst: senast sjungande 28.6.2001.
Ärtsångare
(Sylvia curruca)		 Häckar årligen med något enstaka par, som obs fram till början av sept. Vår: tidigast 30.4.1989 och 1993, median 8.5, antal år 23. Höst: senast 18.9.2004 och 2006.
Törnsångare
(Sylvia communis)		 3–5 par häckar årligen, främst utmed Banvallen. Vår: tidigast 5.5.2000, median 15.5, antal år 19.
Trädgårdssångare
(Sylvia borin)		 Häckar årligen med 5-10 par. Vår: tidigast 8.5.2000, median 15.5, antal år 21.
Svarthätta
(Sylvia atricapilla)		 5-10 par häckar i lövskogen söder om sjöarna. Flyttfågel, men i sällsynta undantagsfall kan övervintringsförsök förekomma: 2.1.1989 en hanne Rundstigen 15, likaså 13.1.2007. Vår: tidigast 19.4.2004, median 3.5, antal år 23.
Grönsångare
(Phylloscopus sibilatrix)		 Ett 10-tal par häckar, främst söder om Markasjön. Vår: tidigast 22.4.2000, median 2.5, antal år 21.
Gransångare
(Phylloscopus collybita)		 Hörs sjunga i samband med sträcken 0-2 ggr per år. Av totalt 21 obs är 17 gjorda under våren. Vår: tidigast 7.4.1982, median 20.4, antal år 17.
Lövsångare
(Phylloscopus trochilus)		 Allmän häck- och flyttfågel. Vår: tidigast 18.4.2004, median 27.4, antal år 25.
Kungsfågel
(Regulus regulus)		 Allmän häck- och stannfågel i Markaskogen.
Grå flugsnappare
(Muscicapa striata)		 Enstaka par häckar årligen inom området. Vår: tidigast 8.5.2003 Höst: senast 6.9.1997 och 1999.
Mindre flugsnappare
(Ficedula parva)		 Sällsynt gäst vid två tillfällen: 1 sj hanne 29.6-3.7.1975 och 13-27.5.2000 vid Markasjön.
Svartvit flugsnappare
(Ficedula hypoleuca)		 Allmän häck- och flyttfågel. Vår: tidigast 22.4.1993 och 2000, median 1.5, antal år 25.
Stjärtmes
(Aegithalos caudatus)		 Sporadiskt uppträdande av smärre flockar årligen under sept–april. Saknades dock helt i nov 1999–okt 2000 och jan–april 2002. Enstaka obs av ett par under maj 1997 och 2003 tyder på häckning/häckningsförsök, likaså 10 ex 20.6.2002. Högsta antal: 20 ex 20.1.2001.
Entita
(Parus palustris)		 Häckar med 2-4 par årligen. Svårobserverad under häckningsperioden, men desto flitigare gäst vid vintermatningar.
Talltita
(Parus montanus)		 Häckar vissa år med något enstaka par. Lättinventerad art med karaktäristiskt läte som hörs på långt håll i barrskogen. Saknas trots detta långa perioder i veckoprotokollen: åren 2000-2005 som längst 21, 18, 36, 25, 26 resp. 16 veckor. Den nationella nedgången för arten sedan 1975 avspeglas inte under de senaste tio åren hos den blygsamma populationen i Markaskogen.
Tofsmes
(Parus cristatus)		 Förekommer 1997-2003 i 0-23% av veckoprotokollen, 2004-2006 i 38%, 46% resp 56%. Ökningen kan bero på att något enstaka par blivit mer stationärt och till och med häckat, likaväl som en allmän ökning av arten. Saknades helt under långa perioder, av vilka de längsta var okt 1997-okt 1998 och nov 2001-jan 2003. Högsta antal: 5 ex 12.9.2000, 14.11.2004 och 19.11.2005.
Svartmes
(Parus ater)		 Häckar med 3-5 par årligen. 1-5 ex noteras i veckoprotokollen, främst avslöjade genom sången under vår-höst. Är vintertid barrskogens verkliga doldis och ses nästan bara vid hastiga besök på fågelborden.
Blåmes
(Parus caeruleus)		 Allmän häck- och stannfågel.
Talgoxe
(Parus major)		 Allmän häck- och stannfågel.
Nötväcka
(Sitta europaea)		 Allmän häck- och stannfågel.
Trädkrypare
(Certhia familiaris)		 Allmän häck- och stannfågel i Markaskogen.
Sommargylling
(Oriolus oriolus)		 En obs: 9.6.1975 i nordvästra delen av Markasjön.
Törnskata
(Lanius collurio)		 Ses några gånger nästan årligen främst på slätten norr om Markasjön, där häckning är trolig åtminstone 2000 och 2003. Vår: tidigast 14.5.1987 Höst: senast 18.8.2002.
Varfågel
(Lanius excubitor)		 Två observationer: 5.10.1974 vid Rundstigen 15 och 27.10-19.11.2005 samt troligen samma ex 1.2.2006 vid Markasjön.
Nötskrika
(Garrulus glandarius)		 Finns inom området året om, men med en koncentration under sensommaren och hösten. Häckning något år inte uteslutet. Högsta antal: minst 20 ex 25.9.2004, 15 ex 15.8.1998 och 15 ex 8.8.2000.
Skata
(Pica pica)		 Allmän häck- och stannfågel i anslutning till bebyggelsen. Periodvis har Markasjöns omgivningar varit övernattningsplats för traktens skator, varvid 20-25 ex noterats samtidigt.
Nötkråka
(Nucifraga caryocatactes)		 Sällsynt gäst inom området under aug-dec. Ensamma ex sedda vid 10 tillfällen: 1975 och 1998 en obs vardera året. 1997 troligen samma ex visade sig 4 gånger, så även 2005.
Råka
(Corvus frugilegus)		 Överflygande: 2 ex 10.10.1999, 2 ex 9.4.2001 och 1 ex 26.3.2006. Dessutom 1 ex vid Universitetsrondellen 30.3.2000.
Kaja
(Corvus monedula)		 Då naturliga bohål saknas inom området, är häckande par hänvisade till skorstenspiporna i den äldre bebyggelsen. Passerar dagligen i stora flockar till och från övernattningen i centrala Örebro.
Kråka
(Corvus corone)		 Häckar med omkring 5 par, som huvudsakligen övervintrar. Sträckande smärre flockar noteras vår och framför allt höst. Vinter: periodvis utnyttjas skogen sydost om Örebro som övernattningsplats, varvid flockar på 100-200 ex inte är ovanliga. Högsta antal: minst 300 ex 4.1.2004.
Korp
(Corvus corax)		 Ökat kraftigt i landskapet sedan 1970-talet. Första noteringen vid Markasjön sedan obs-starten 1969: 6 ex 9.10.1983. Numera ses 1-6 ex flyga över i genomsnitt varannan vecka året om. Högsta antal: 41 ex 14.4.2002, 28 ex 20.8.1999 och 21 ex 7.9.2003.
Stare
(Sturnus vulgaris)		 5-10 par häckar årligen i närheten av bebyggelsen. Efter häckningen kan stora flockar uppträda, t ex 150 ex 18.6.2005. Flyttfågel med en enda vinterobs: 8 ex 11.12.1998. Vår: tidigast 3.3.2001, median 20.3, antal år 23.
Gråsparv
(Passer domesticus)		 Några par häckar inom Domarringens koloniområde. Uppträder för övrigt sporadiskt vid fågelborden vintertid tillsammans med pilfinkar. Vintern 2006/2007 dock med ett 20-tal ex vid Rundstigen 15.
Pilfink
(Passer montanus)		 Allmän häck- och stannfågel i anslutning till bebyggelsen.
Bofink
(Fringilla coelebs)		 Allmän häck- och flyttfågel. Enstaka ex övervintrar vissa år. Vår: sjungande ex tidigast 12.3.1989, median 25.3, antal år 23.
Bergfink
(Fringilla montifringilla)		 Allmän rastare i samband med sträcken i april och sept-okt. Enstaka ex övervintrar vissa år. Vintern 2001/2002 stannade hela 15-20 ex inom området.
Grönfink
(Carduelis chloris)		 Allmän häck- och stannfågel. Flockar på några 10-tal ex övervintrar och livnär sig bl a vid fågelborden. Högsta antal: 80 ex 8.2.2005.
Steglits
(Carduelis carduelis)		 Något enstaka par häckar årligen. Ses under hela året, men i varierande antal. Vanligast är obs av 1-3 ex, men under vintern kan flockar på något 10-tal ex dyka upp vid fågelborden. Relativt sparsamt med veckonoteringar 1 aug-15 okt. Högsta antal: 50 ex 27.10.2002, 30 ex vardera 10.1.1998, 27.12.1999 och 15.12.2001.
Grönsiska
(Carduelis spinus)		 Ses under hela året men vintertid i mycket varierande antal från år till år. Saknades sålunda helt nov 1999-april 2000 och okt 2001-april 2002. Under maj-juli görs årligen ett flertal obs men av ett fåtal ex. Häckning något enstaka år kan inte uteslutas. Högsta antal: 600 ex 11.2.2001 och 500 ex 22.11.1998.
Hämpling
(Carduelis cannabina)		 Ses upp till 10 ggr per år. Häckning av ett enstaka par något år troligt. Vår: tidigast 8.4.2006 Höst: senast 27.9.2004.
Vinterhämpling
(Carduelis flavirostris)		 Fem obs av flockar som sökte frön ur björk, ölandstok eller ogräs: 27.12.1984 25 ex ”student-bostäderna”, 3-7.2.1985 40 ex Rundstigen 15, 25.10.1987 80 ex Rundstigen 15, 31.1.1988 25 ex Almby kyrka och 4.12.1988 10 ex Rundstigen 10. Alla obs sålunda under tre vintrar i 1980-talets andra hälft. Under de senaste 15 åren med ökad ornitologisk bevakning har arten däremot inte obs en enda gång!
Gråsiska
(Carduelis flammea)		 Övervintrare och fågelbordsbesökare med stor variation i antal från år till år. Endast ett fåtal obs gjordes t ex under perioderna dec 1999-april 2000, okt 2003- april 2004 och jan-april 2005. Goda perioder för arten var jan-april 2001 och dec 2002-mars 2003. Höst: tidigast 10.9.2004 Vår: senast 6.5.2001 Högsta antal: 500 ex 13.1.2001 och 200 ex 13.12.2002.
Snösiska
(Carduelis hornemanni)		 Tillsammans med gråsiskor vid fågelbordet på Rundstigen 15 sågs: 2 ex 12.2.2002 och 1 ex 9.3.2003.
Mindre korsnäbb
(Loxia curvirostra)		 Invasionsfågel och därmed med mycket varierande förekomst. Perioder på omkring ett år med total avsaknad av arten blandas med perioder, där nästan dagliga obs förekommer. De senare var bl a juni-juli 1999, aug-okt 2001 och juni-aug 2002. Under dec 2002-april 2003 gjordes veckovisa obs av 1-3 överflygande ex, vilket tyder på ett visst intresse för trakten under häckningstiden. I de få fall då arten rastat inom området har samtliga ex kunnat bestämmas till mindre korsnäbb, vilket inte utesluter att även större korsnäbb ibland drar över område. Högsta antal :25 ex 17.6.1999, 20 ex 2.7.1999 och 20 ex 18.7.2002, vilket inte är speciellt imponerande antal.
Rosenfink
(Carpodacus erythrinus)		 Hördes första gången 5.6.1970.Därefter obs ett 20-tal ggr: 1980-talet 6 ggr, 1990-talet 7 ggr och 2000-talet hittills endast 3 ggr trots intensiv bevakning. Häckning 1998 i enbuske vid Rundstigen 12. Artens ”uppgång och fall” inte bara knuten till Markasjön. Vår: tidigast 21.5.1983 och 1996.
Tallbit
(Pinicola enucleator)		 Rastande ex sedda i samband med tre ”invasionsår” (I-III) i landskapet. I) 2 ex 10.12.1998, 8 ex 13.12.1998 och 3 ex 13.1.1999. II) max 11 ex 13-28.1.2001 III) max 5 ex 11-14.12.2002.
Domherre
(Pyrrhula pyrrhula)		 Allmän vintergäst sept-april. Under maj-aug görs någon enstaka obs vissa år och då ute-slutande av ett par. 1999 sågs dock en smärre flock redan i början av aug. Högsta antal: 25 ex 7.2.1998, 11.11.2000 och 3.2.2004.
Stenknäck
(Coccothraustes coccothraustes)		 Häckar årligen med något enstaka par. Stannfågel tack vare fågelborden vintertid. Relativt få obs i nov-dec. Ses sällan i flockar över 5 ex. Högsta antal: 25 ex 19.2.2005 Domarringen och 16 ex.16.8.2003 Rundstigen 15.
Snösparv
(Plectrophenax nivalis)		 Två observationer av enstaka, överflygande ex.: 15.1.2001 och 29.11.2005.
Gulsparv
(Emberiza citrinella)		 Tämligen allmän häck- och stannfågel. Ses i allmänhet enstaka eller i smärre sällskap. Högsta antal: 45 ex 1.1.2001.
Sävsparv
(Emberiza schoeniclus)		 Något enstaka par häckar runt sjöarna. Ses också rastande under höststräcket. Vår: tidigast 22.3.2003 Höst: senast 27.10.2002 Högsta antal: 20 ex 28.9.2002.

Anmärkningsvärda fynd

Av de hittills 163 arter (dec 2006) som noterats inom området kan nämnas fjällgås, havsörn, kornknarr, dvärgbeckasin, dubbelbeckasin, dvärgmås, sparvuggla, gråspett, tretåig hackspett, ringtrast, flodsångare, mindre flugsnappare, sommargylling och tallbit.

Övernattning

Avståndet till centrala Örebro är 3-4 km och till Gustavsviks Camping 5 km.

Övrigt

Markasjön eller Markakärret, som det ibland kallades, var en botanisk och entomologisk pärla fram till 1960-talet (bl a A Jansson 1943). Botaniska jämförelser med tidigare år har gjorts (M Johannesson 1991, R Andersson 1999).

Litteratur

Jansson, Anton.1943. Särpräglade naturområden i Almby. Almby - minnesskrift: 175-184.
Johannesson, Mats.1991. Markasjön nu och för 50 år sedan - ett försök till botanisk jämförelse. Specialarbete vid Karolinska skolan.
Andersson, Robert.1999. Markakärret - kulturhistoria, vegetationstyper och inventering av kärlväxter. C-uppsats i biologi vid Örebro universitet.

Länkar


Kartor

Flygfotona tillhör Örebro Kommuns stadsbyggnadskontor och visas med deras tillstånd.

Klicka på bilden för bättre kvalitet